Våra föreläsare

Anders Nordström - SVAR Svensk arkivinformation

Riksarkivet SVARs Digitala forskarsal

I Riksarkivets SVARs Digitala forskarsal kan du som exempelvis släktforskar ta del av Sveriges största digitala arkivsamling. Riksarkivets digitala arkiv blir gratis för skolor och bibliotek. Vad innebär regeringens ändring av instruktionen för Riksarkivet? Pågående utveckling och vision för databasen Sveriges befolkning. Riksarkivets nya söktjänst och exempel på arkivsamlingar från SVARs Digitala forskarsal visas av Mariia Mähler och Magnus Johansson.

 

Ann-Louise Paulsson

Släktforskning med Ancestry

Ann-Louise Paulsson kommer att prata om hur man släktforskar i de svenska 
samlingar som finns på Ancestry.se samt hur man bygger släktträd och vad man kan hitta för spännande information bakom de gröna löven i släktträden på 
Ancestry. Hon har jobbat på Ancestry/Genline sedan 2003 och släktforskat 
sedan 1996.

 

Annika Sandén

Missdådare: brott och människoöden i Sverige omkring 1600

Annika Sandén är fil.doktor i Historia och är verksam vid Stockholms universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintresse rör människors levnadsvillkor, deras normer, rätt och vardag i 1500- och 1600-talets Sverige. Hur kunde livet vara för en enskild person i Sverige på 1590-talet, är exempelvis den huvudsakliga utgångspunkten för den nyutkomna boken ”Missdådare: brott och människoöden i Sverige omkring 1600”. Boken låter berätta om personer som begick hemska brott, som drack för mycket, som blev kära, som utnyttjade maktpositioner eller som mest oroade sig för barnen. Genom deras livsöden kan en historia berättas om ett förgånget vardagsliv som inte alls liknar dagens, men också om en evig historia, en om hur människor närde drömmar om livet, förhoppningar och planer inför framtiden.

 

Berith Sande

Arkivcentrum Värmland - en jätteresurs för Värmlandsforskarna

Berith Sande är chef för Föreningsarkivet i Värmland, ett av de fyra arkiv som tillsammans bildar det framgångsrika Arkivcentrum Värmland i Karlstad. Hon har varit med om den spännande resa som inleddes 1998 då det gamla Seminariet omvandlades till skattkammare för värmländsk historia. Järnbruk, sågverk, pappers- och massaindustrier, folkbokföring, domstolar, föreningsliv, sjukvård, utbildning, arkiven från flera kommuner med Karlstad i spetsen, hundratals personarkiv, intervjuer och andra specialsamlingar. Här finns det mesta från medeltid och fram till våra dagar. En formlig guldgruva för alla som har Värmlandsrötter. Föredraget kommer att illustrera samarbetet med släktforskarna i daglig verksamhet, aktiviteter tillsammans med släktforskargrupperna runtom i länet, samverkan med Arkiv Digital och egna digitaliseringsprojekt som kommer släktforskarna till del. Arkivcentrum Värmland kan verkligen fungera som en inspiratör för andra län. 

 

Birgitta Renström Linde

Vägen till Huldas Hemlighet - släkthistorien som inspirationskälla till litterär gestaltning.

På spaningen efter sin mors okända bror började Birgitta Renström Linde att söka sina rötter. Resultatet av efterforskningarna uppenbarade ett tidigare okänt och fängslande kvinnoliv runt förra sekelskiftet, fyllt av evigt mänskliga dilemman, präglat av den tidsanda som rådde. Birgitta berättar om hur hon inspirerades att skriva debutromanen Huldas Hemlighet (2012). Hon har medverkat i radio bl.a. i Släktband på P1 och boken har presenterats i flera tidningsreportage. Författaren, som är leg psykolog har i sin andra roman Spegelfällan (2013) levandegjort olika sidor av dagens sjukvård.

   

Björn Lippold

”Knekten i helg och söcken”

Chef för Centrala Soldatregistrets forskningskansli och sedan 30 år sammanhållande för forskning om yngre indelningsverkets soldater vid 17 lokala register i Sverige. Startade sin bana som släktforskare 1968 med att göra en sammanställning av hantverkare och handlare i Skövde under 1800-talet. Har skrivit ett antal studieplaner om släkt och bygdeforskning. Medverkat i Sveriges släktforskarförbunds årsbok och andra rikstäckande böcker och tidskrifter, med artiklar om indelta soldaten och forskningen om denna. Har gett ut två egna böcker i ämnet och två böcker i samma ämne tillsammans med Lars Ericson Wolke. Medverkat i ett antal radio och TV program i ämnet soldat och släktforskning. Håller varje år ca 100 föredrag i ämnet runt om i hela Sverige om soldatens liv och leverne. Senaste boken ”Soldatliv” berättar bland annat om heden, arbetskommenderingar och vad den indelta soldaten betytt för bygden han levde och verkade i samt hur det var att gå i fält. En tidigare bok med samma titel som rubriken, berättar om några händelser i soldaternas liv.

 
 

Christopher O'Regan

Sveriges främsta kännare och förmedlare av 1700-talet

Christopher O`Regan har i över tjugofem år forskat i arkiv och privata samlingar för att komma 1700-talets människor nära. Sina gedigna kunskaper har han delat med sig av som omtyckt föredragshållare och stadsciceron samt i tv-inslag i bland annat SVT:s Go`kväll. Han har också gett ut flera böcker i ämnet. Christopher ger en intressant och levande och framförallt rolig och underhållande inblick i det sena 1700-talets värld. Man får möta människorna som levde då genom deras dagböcker, brev och tidningsinsändare, alltsammans under Christophers kunniga och personliga vägledning.

 

Claes-Håkan Jacobson

”Rosebud Sioux – ett folk i förvandling”

Sedan 1981 har Claes-Håkan som fotohistoriker och medlem av Swedish Pioneer Historical Society forskat efter svenska emigranter som på 1800-talet blev fotografer i USA, Canada och Mexico. Efter 30 års forskning har 600 svenska emigrantfotografer lokaliserats i 35 amerikanska delstater, i 2 provinser och 1 territorium i Kanada och i Mexico City. En av de svenska emigrantfotograferna, som Claes-Håkan valde att särskilt studera var hallänningen John Anderson som kom att som dokumentärfotograf leva och arbeta 45 år av sitt liv på siouxindianernas reservat Rosebud i Syd-Dakota. Tillsammans med f.d. länshemslöjdskonsulent Eva Anderson arrangerade Claes-Håkan vandringsutställningen ”Rosebud Sioux – ett folk i förvandling” med John Andersons första fotografier från 1887. De har sedan 1986 visats på 105 museer och konstgallerier i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Schweiz, England och USA. Den visas nu på Svenska Migrationscentret från 2 juni fram till 28 februari 2015. Claes-Håkan kommer att berätta om sin forskning hos Lakota-folket på Rosebud och John Andersons svenska och amerikanska släktingar. Han kommer också att visa några av John Andersons fotografier. 

 

Crista Cowan

Den barfota släktforskaren

Crista har släktforskat sedan hon var barn och har jobbat på Ancestry i 10 år. Hennes föreläsning kommer framför allt att handla om hur du bäst använder dig av amerikanska dokument på Ancestry för att hitta mer information om dina släktingar som emigrerade.

 

Eva Kaijser

Svenska Hem - den sanna historien om Fröken Frimans krig

Eva Kaijser, journalist och författare, berättar den sanna men glömda historien som SVT-serien "Fröken Frimans krig" bygger på. 1905 startade några kvinnor i Stockholm en kvinnlig kooperation kallad ”Svenska Hem”. De hade varken rösträtt eller pengar och fick alla (manliga) handlare emot sig. Men efter tio år fanns fem butiker med över 3 000 medlemmar, bland andra Selma Lagerlöf, Ellen Key och Elin Wägner.

Eva Kaijser har tillsammans med kollegan Monika Björk skrivit boken om ”Svenska Hem” och letat reda på vad som sedan hände med alla de spännande kvinnor som slogs mot matsnusk och drömde om en ny rättvis värld. 

 
 

Jan Myhrvold

Skogsfinsk invandring - Skogsfinska släktnamn i Skandinavien

Jan Myhrvold har specialiserat sig på Skogfinsk släktforskning, med fokus på perioden 1600-1821. Han tog initiativet under 2009 att starta Skogfinska DNA-projektet och har tagit det nya verktyget aktivt i bruk. Jan har släktforskat sedan 1991, är styrelseledamot i Norsk Slektshistorisk Forening och Norsk Skogsfinsk Museum, ordförande för Skogsfinsk genealogi och Norska avdelningen av Solör-Värmland Finnkulturförening och deltar aktivt i nätverket FINNSAM. Han har skrivit artiklar i Genealogen, Finnkultur, Värmland Anor och Slækt & Slekt och är redaktör för webbplatsen fennia.

 

Kenneth Larsson

Släktforskning på bredden

Kenneth Larsson har släktforskat i dryga 30 år, och har då framför allt koncentrerat sig på att följa grenar till nutid och skriva släktböcker. Han kallas därför ibland för "Värmlands meste släktforskare", arkivet innehåller närmare halvmiljonen namn. Han är också verksam som cirkelledare i bl.a. släktforskning, finnkultur och läsning av gamla stilar. Intresset har också lett till nio års arbete med folkbokföring i kyrkan och lika länge som museiassistent. I sitt förlag har Kenneth gett ut mer än 50 titlar med tyngdpunkt på hembygds- och lokalhistoria förutom de egna släktböckerna.

 

Kristin Mikalsen

Norges roll i den svenska utvandringen

Kristin Mikalsen är utbildad historiker och jobbar som intendent på Svenska Migrationscentret med Sverige Amerika Centret i Karlstad. Hon tycker historia är det roligaste som finns och som en entusiastisk och humoristisk föredragshållare brukar hon övertyga publiken om det samma. På släktforskardagarna talar hon om vilken roll Norge spelat i svensk migrationshistoria: som emigranthamn, emigrations mål – och där man kunde komma i väg utan prästbetyg. Det blir historia blandat med anekdoter, källor och tips om hur man själv kan leta i norska digitala arkiv.

 

Lynne Ralsberg

Lär dig hitta i historiska kartor

Lynne Ralsberg, produktchef för Historiska Kartor och internationell projektledare för digital arkivering på Lantmäteriet växte upp i Nya Zeeland och flyttade till Sverige för 9 år sedan. Hon är själv en nybörjare på släktforskning men har under många år försökt att hjälpa många av hennes kunder att se var deras släktingar har bott. Lynne har haft möjlighet att resa till USA med historiska kartor och visat upp tjänsten för många som har släkt som emigrerat under 1800 talet.

Söker du information om din släkt och vill hitta förfädernas boplatser på kartan? I webbtjänsten Historiska Kartor visar Lantmäteriet stora delar av sin kartskatt. Här finns mer än en miljon historiska kartor från hela Sverige att ta del av! Alla de kartor med tillhörande skrivna handlingar, som lantmätarna har upprättat sedan Lantmäteriets tillkomst år 1628 har blivit omsorgsfullt arkiverade och bevarade. Släktforskare kan följa utvecklingen i det svenska samhället genom fyra sekler; hur bebyggelse, ekonomi, kommunikation och landskap har förändrats. Pricken över i:et för många släktforskare är att man också på ett konkret sätt kan se var ens anförvanter har bott. 

 

Martin Dackling

Släktgårdar - en modern skapelse

Martin Dackling doktorerade 2013 i historia på avhandlingen ”Släktgårdens uppkomst: jord och marknad i Skaraborg 1845-1945”. I boken ställs frågan hur starkt bandet mellan släkten och gården varit och hur det förändrades i samband med samhällets omvandling under 1800-talet. Tvärtemot vad man vanligen föreställer sig tyder Martins resultat på att släktgården är en modern företeelse. Utifrån ett omfattande källmaterial belyser han hur frågan om kärleken till fädernejorden löpt längs flera trådar och lämnat tydliga avtryck i både lagstiftning och vår föreställning om det traditionella bondesamhället. Han ger även en kunnig översikt över de källmaterial som finns att tillgå för att forska om fastigheter och gårdar i historisk tid.

 

Mette Gunnari

Släktforskning i Norge

Mette Gunnari. Generalsekreterare i DIS-Norge, Släktforskning och Data - den största organisationen för släktforskare med över 10.000 medlemmar. Mette har varit släktforskare hela livet och hjälper många med sin forskning i Norge. Hennes egna släktgrenar finns i hela världen, men främst med fokus på Centraleuropa.

I Norge lämnar arkivet självt (norska staten) ut de flesta genealogiska källor gratis via sin webbportal Digitalarkivet.no. Detta gör det möjligt för alla att hitta mycket om sin släkt på nätet.

Mettes föredrag inriktar sig på www.disnorge.no (”vi har många källor och hjälpmedel”) och digitala arkiv. Hon kommer att gå igenom sökmotorer för folkräkningar och visar vad man kan ta reda på i de norska kyrkoböckerna.

 

Niclas Persson

C.A. Gottlund och den skogsfinska minoriteten i Skandinavien under 1820-talet

Niclas Persson är fd. antikvarie vid Torsby Finnkulturcentrum och forskarstuderande i Historia. Han har sedan 1989 studerat den skogsfinska minoritetens historia och kultur utifrån kyrkoböcker och källor. Hans fokus ligger på mötet mellan den finske studenten Gottlund, Statsmakten och den skogsfinska befolkningen under 1820-tal. Gottlunds etnografiska dokumentation och inskriptioner i kyrkböcker blir till en del av en ny politisk tanke år 1823. Niclas är ansvarig för ett flertal skogsfinska släktnamnsprojekt mellan områden i Finland och Sverige, han är också ordförande i svenska avdelningen av Solør-Värmland Finnkulturförening, samt ledamot av Skogsfinsk Genealogi. Även co-administrator för det skogsfinska DNA-projektet.

 

Niklas Hertzman

ArkivDigital Online och dess möjligheter

Att släktforska är som att läsa den bästa av alla deckare och veta att det spännande aldrig tar slut. Dessutom är Du själv huvudpersonen. Detta sammanfattar mycket hur det är att vara släktforskare. Man börjar forska i kyrkböckerna och efter ett tag blir man mer nyfiken och då tittar man kanske i en bouppteckning eller i en dombok och ju mer man hittar desto mer vill man veta. I ArkivDigital online hittar du både grundmaterialet och en hel del av annat, spännande material. Hela tiden blir nytt material tillgängligt. Niklas Hertzman från ArkivDigital visar och berättar om vilka möjligheter som finns.

 

Per-Erik Tell

Brasiliensvenskarna och andra argentinare

Författaren Per Erik Tell, som skrivit boken Den falske ingenjören och andra svenska spår i Argentina, kåserar kring temat svenskar i Argentina. Några tusen svenskar har sedan mitten av 1800-talet emigrerat till Argentina som en gång sågs som det förlovade landet i Sydamerika. Per Erik Tell bodde ett år i Buenos Aires och mötte en rad olika livsöden.

 

Peter Olausson

Värmlänningar i rörelse

Peter Olausson, född 1956, universitetslektor i historia vid Karlstads universitet. En av grundarna till såväl Genealogisk Ungdom (föregångare till Sveriges Släktforskarförbund) som till Värmlands Släktforskarförening, samt var förste redaktör för Släkthistorisk Forum. Har skrivit avhandlingen Gillbergaknaparna (2007), som behandlar svenska storbönders kulturella, politiska, sociala och ekonomiska betydelse under 1700- och 1800-talen, samt flera arkivguider till Värmlands regionala historia - inklusive dess migration från 1500-talet och framåt. Föredraget tar upp den värmländska in- och utvandringen och hur den gick till: vilka människor flyttade och skapade sig nya liv sedan Gustav Vasas dagar och framåt. Det ger glimtar av många spännande livsöden och tar också upp vilka slags arkivkällor som finns att forska i för den som vill gräva djupare - i Värmland och på andra håll i landet.

 
 

Peter Sjölund

Släktforska med hjälp av DNA - hitta släktingar världen över och spåra
dina rötter 100 000 år tillbaka!

Peter Sjölund är en av pionjärerna inom svensk DNA-släktforskning. De senaste åren har han lärt sig hur DNA-tekniken kan ge nya spännande möjligheter för oss släktforskare. Han har även besökt det hypermoderna DNA-laboratorium i USA där släktforskarnas DNA-prover analyseras. Peter har släktforskat sedan 1989, är ordförande i Härnösands Släktforskare och har skrivit artiklar både i Släktforskarnas Årsbok och i Släkthistoriskt Forum.

 

Synnöve Nilsson

Tre Värmlandsemigranters liv speglat genom FamilySearch

Synnöve Nilsson (Kungsbacka) berättar om tre syskon från Värmland som emigrerade runt förra sekelskiftet och hur hon spårat och dokumenterat händelser i deras liv genom att använda FamilySearch världsomspännande register för forskningen.

 

Ulf Karlsson

Bli äldre utan att åldras

Ulf Karlsson är professionell tränare av elitidrottare. Han har varit förbundskapten för svenska friidrottslandslaget. Ulf har ett flertal gånger utnämnts till landets mest framgångsrike tränare. Ulf har även varit egen företagare inom friskvård och hälsovård, samt expertkommentator i TV. Han talar även om livsstilsfrågor, friskvård, träningslära och här och där blandar han in idrottsliga anekdoter.